Uastkap (Prowins)

Det Uastkap Prowins (üüb Ingels: Eastern Cape Province, üüb Xhosa: IPhondo laseMpuma-Koloni, üüb Afrikaans: Provinsie Oos-Kaap) as ian faan dön njüügen prowinsen faan Süüdaafrika. At prowins leit uun a süüdwaast faan't lun. Uun a nuurd leit det Freistoot Prowins, uun a nuurduast lei Lesotho an det Kwazulu-Natal Prowins, uun a uast an süüd leit de Indisk Oosean, uun a waast leit det Waastkap Prowins an uun a nuurdwaast det Nuurdkap Prowins. Det hee 6.562.053 lidj (2011)[1]. At hoodsteed faan’t prowins as Bhisho.

Tekst üüb Fering


Det Uastkap Prowins uun Süüdaafrika

Geografii

At jaft grat onerskiasen uun't lunskap, faan a strunen uun't süüd an uast tu't gred uun't uastdial faan't banenlun an en dial faan det Grat Karoo uun a nuurdwaast. Uun a süüd san ütjdeenet walter. En rä faan berger ferleept troch a maden faan't prowins an a Witteberger an Drakensberger lei uun det nuurduastgrens. De huuchst ponkt uun't prowins as Ben Macdhui (3001 m), wat nai bi't grens tu Lesotho as.

A Wäält faan a Plaanten

Det grat dial faan't lunskap faan't prowins as faan fynbos, en slach faan bosk- of hiaslun, bedobet.

Steeden

Uastkap (Prowins) (Ostkap)
Uastkap (Prowins) (Ostkap)
Port Elizabeth
Port Elizabeth
Port Elizabeth
East London
East London
East London
Uitenhage
Uitenhage
Uitenhage
Mdantsane
Mdantsane
Mdantsane
Mthatha
Mthatha
Mthatha
Komani
Komani
Komani
King William's Town
King William's Town
King William's Town
Makhanda
Makhanda
Makhanda
Butterworth
Butterworth
Butterworth
Cradock
Cradock
Cradock
Ben Macdhui
Ben Macdhui
Ben Macdhui
Koord faan det Uastkap Prowins

Dön tjiin gratst steeden uun't prowins san:

#SteedLidj (2011)[2]
1Port Elizabeth876.436
2East London295.644
3Uitenhage242.924
4Mdantsane171.522
5Mthatha137.589
6Komani98.988
7King William's Town77.682
8Makhanda67.264
9Butterworth44.308
10Cradock36.671

Iindialing faan Ferwalting

Koord faan a steed- an distrikt-munisipaliteeten uun det Uastkap Prowins

At prowins hee tau steed-munisipaliteeten (Buffalo City an Nelson Mandela Bay) an seeks distrikt-munisipaliteeten:

  • Alfred Nzo
  • Amathole
  • Chris Hani
  • Joe Gqabi
  • Tambo
  • Sarah Baartman

Befölkring

Det letst folksteeling wiar uun't juar 2011. Efter a resultooten hee't prowins 6.562.053 lidj: 3.472.353 faan a lidj san wüfhööd an 3.089.701 san karmen[3].

Spriiken

Ferdialung faan a Spriiken uun a Uastkap (Folksteeling 2001):
  • Nian spriik hee en grat taal
  • Efter't folksteeling uun't juar 2001, 83,4 % faan a lidj uun't prowins snaaket Xhosa (Isixhosa) an 9,3 % Afrikaans[4].

    Histoore

    At prowins wurd 1994 grünlaanjen, üüs dialen faan det Kapprowins an't bantustan Transkei mä't bantustan Ciskei tuplaanjen wurd.

    Politiik

    Ferdialing faan a Sitsen uun't Parlament faan a Uastkap sant 2019:
  • ANC (44)
  • DA (10)
  • EFF (5)
  • UDM (2)
  • ATM (1)
  • VF+ (1)
  • Det Eastern Cape Provincial Legislature as at parlament faan't prowins. Det weelet at kabinet an a premier-minister faan't prowins faan't partei of koalitschuun, wat dön miast lasmaaten uun't parlament hee. A premier-minister faan't prowins sant 2019 as Oscar Mabuyane faan det African National Congress (ANC). Det ANC as sant 1994 det starkst partei uun't parlament.

    Dön ual premier-ministern san: Phumulo Masualle (2014-2019), Noxolo Kiviet (2009-2014), Mbulelo Sogoni (2008-2009), Nosimo Balindlela (2004-2008), Makhenkesi Stofile (1997-2004), Raymond Mhlaba (1994-1997).

    Wiartskap

    At prowins hed uun't juar 2016 en BIP faan 331.093 miljuunen Rand, wat 7,6 % faan't BIP faan Süüdaafrika as[5].

    Persöönelkhaiden

    • Nelson Mandela (1918-2013), president faan Süüdaafrika, wurd uun't steed Mthatha bäären.

    Kwelen

    1. South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
    2. South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
    3. Eastern Cape: Province in South Africa, citypopulation.de
    4. Folksteeling faan 2001 (Resultoot üüs pdf; 624 kB) (Memento faan di 18. Mei 2012 uun't Internet Archive), s. 16.
    5. Stats SA, Provincial GDP Figures
    This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.