KwaZulu-Natal

Det KwaZulu-Natal Prowins (üüb Ingels: KwaZulu-Natal Province; üüb Zulu: Isifundazwe saKwaZulu-Natal) as ian faan dön njüügen prowinsen faan Süüdaafrika. At prowins leit uun a nuurduast faan't lun. Uun a nuurd leit Eswatini, uun a nuurduast Mosambik, uun a uast de Indisk Oosean, uun a süüd det Uastkap Prowins, uun a waast lei Lesotho an det Freistoot Prowins an uun a nuurdwaast leit det Mpumalanga Prowins. Det hee 10.267.300 lidj (2011)[1]. At hoodsteed faan’t prowins as Pietermaritzburg.

Tekst üüb Fering


Det KwaZulu-Natal Prowins uun Süüdaafrika

Geografii

KwaZulu-Natal as at guardprowins faan Süüdaafrika. At lunskap hee trii soonen: flaak eegregiuunen, hüügelig flaaklun uun't inlun an uk tau soonen faan berger: a Drakensberger uun a waast an a Lebomboberger uun a nuurd. At kliima as uun't algemianen warem an fochtig, man uun det huucherlaanjen inlun kön't en wontrem uu so drüg an rocht kul wurd. Loongs a eeg sted iar troopisk walter, man daaling wurd heer flooksis sokerröör an troopisk früchten uunplaantet.

Steeden

KwaZulu-Natal (KwaZulu-Natal)
KwaZulu-Natal (KwaZulu-Natal)
Newcastle
Newcastle
Newcastle
KwaDukuza
KwaDukuza
KwaDukuza
Ladysmith
Ladysmith
Ladysmith
Koord faan det KwaZulu-Natal Prowins

Dön tjiin gratst steeden uun't prowins san:

#SteedLidj (2011)[2]
1Durban2.786.046
2Pietermaritzburg475.238
3Newcastle291.484
4KwaDukuza134.525
5Ladysmith119.726
6Mpumalanga62.406
7Tongaat54.109
8Kokstad51.540
9Richards Bay50.533
10Vryheid47.365

Iindialing faan Ferwalting

Koord faan a Munisipaliteeten faan det KwaZulu-Natal Prowins

At prowins hee ian steed-munisipaliteet (eThekwini) an tjiin distrikt-munisipaliteeten:

  • Amajuba
  • Zululun
  • uMkhanyakude
  • King Cetshwayo
  • uMzinyathi
  • Uthukela
  • uMgungundlovu
  • iLembe
  • Ugu
  • Harry Gwala

Befölkring

Det letst folksteeling wiar uun't juar 2011. Efter a resultooten hee't prowins 10.267.300 lidj: 5.388.625 faan a lidj san wüfhööd an 4.878.676 san karmen[3].

Spriiken

Ferdialing faan a Spriiken uun KwaZulu-Natal (Folksteeling 2001):
  • Nian spriik hee en grat taal
  • Efter't folksteeling uun't juar 2001, 80,9 % faan't befölkring uun't prowins snaaket Zulu (IsiZulu) an 13,6 % Ingels[4].

    Histoore

    At prowins wurd 1994 grünlaanjen, üüs at bantustan faan KwaZulu an dial faan't bantustan faan Transkei mä det Natal Prowins tuplaanjen wurd.

    Politiik

    Ferdialing faan a Sitsen uun't Parlament faan von KwaZulu-Natal sant 2019:
  • ANC (44)
  • IFP (13)
  • DA (11)
  • EFF (8)
  • NFP (1)
  • MF (1)
  • ATM (1)
  • ACDP (1)
  • Det KwaZulu-Natal Provincial Legislature as at parlament faan't prowins. Det weelet at kabinet an a premier-minister faan't prowins faan't partei of koalitschuun, wat dön miast lasmaaten uun't parlament hee. A premier-minister faan't prowins sant 2019 as Sihle Zikalala faan det African National Congress (ANC). Det ANC as sant 2004 det starkst partei uun't parlament.

    Dön ual premier-ministern san: Willies Mchunu (2016-2019), Senzo Mchunu (2013-2016), Zweli Mkhize (2009-2013), S'bu Ndebele (2004-2009), Lionel Mtshali (1999-2004), Ben Ngubane (1997-1999), Frank Mdlalose (1994-1997).

    Wiartskap

    At prowins hed uun't juar 2016 en BIP faan 692.222 miljuunen Rand, wat 15,9 % faan't BIP faan Süüdaafrika as[5].

    Kwelen

    1. South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
    2. South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
    3. KwaZulu-Natal: Province in South Africa, citypopulation.de
    4. Folksteeling faan 2001 (Resultoot üüs pdf; 624 kB) (Memento faan di 18. Mei 2012 uun't Internet Archive), s. 16.
    5. Stats SA, Provincial GDP Figures
    This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.