She studeyrys er jeelym cooid shenn chultooryn ee shenndaaleeaght. T'ee goaill stiagh red erbee jeant ec deiney, veih greieyn cloaie, siyn craie as ushylee dys jeshaghtyn, tommanyn as thieyn. Ta lheid yn obbyr bun scanshoil son fys er shenn chultooryn, cultooryn roie-hendeeagh as marroo.[1] Er y fa dy vel eh bentyn rish cultoor, she fo-vagher antrapoaylleeaght t'ayn. Ta deanyn henndaaleeaght goaill stiagh: soilshaghey magh bun as aase chultoor deiney; toiggal shennaghys deiney; as studeyrys er ymmyrkey deiney ayns sheshaghtyn roie-shendeeagh as shendeeagh.
Ta obbyr shenndaaleeagh goaill stiagh towshaney ardjyn son dy gheddyn laaree scanshoil; toaghailtey son dy gheddyn fooillagh cultooragh; as oardraghey, mynscrutaghey as freayll ad. Ta'n magher bentyn rish antrapoaylleeaght, shennaghys, studeyrys classicagh, çheer-oaylleeaght, creg-oaylleeaght, çhengoaylleeaght, fishig, kemmig, bea-oaylleeaght, studeyrys shenn lossreeyn as fir elley.[2][3][4].
Imraaghyn
- ↑ "archaeology", Encyclopædia Britannica Online (Eddyrlhieen) (Baarle). Feddynit er 2009-03-31.
- ↑ (1996) ayns Aldenderfer, M. S. & Maschner, H. D. G.: Anthropology, Space, and Geographic Information Systems. New York: Oxford University Press.
- ↑ Gladfelter, B. G. (1977). "Geoarchaeology: The Geomorphologist and Archaeology". American Antiquity 42: 519–538. doi: .
- ↑ Watters, M.R. (2000). "Alluvial stratigraphy and geoarchaeology in the American Southwest". Geoarchaeology 15: 537–557. doi: .
Magheryn mooarey çhaghnoaylleeaght | ||
---|---|---|
Oaylleeaght eamagh | Baaghgraafeeaght · Bree · Çhaghnoaylleeaght hesh-veanagh · Çhaghnoaylleeaght hymmyltaghtoil · Co-earroo · Far-inçhynaght · Fishag phartigalyn · Fishag yeshaghteyrys · Jeshaghteyrys crayee · Lectraneaghys · Myn-haghnoaylleeaght · Nano-haghnoaylleeaght · Oaylleeaght eeasteyraght · Oaylleeaght as jeshaghteyrys chullee · Oaylleeaght Yeshaghteyrys Çhymmyltaghtoil · Reayrt-oaylleeaght · Shenndaaleeaght · Tastey bree | |
Fysseree | Çhaghnoaylleeaght chiaullee · Çhaghnoaylleeaght-fysseree · Çhaghnoaylleeaght reayrtagh · Çhellinsh · Enney glare · Graafaght · Oardreilee · Oaylleeaght fysseree | |
Çhynskyl | Troggalaght · Argidys co-earrooagh · Çhaghnoaylleeaght hynskyllagh · Eeasteyraght · Jantyssaght · Jeshaghtys · Meaineraght · Oaylleeaght fysseree dellal | |
Cahnagh | Tashtey-caggee · Bleaystanyn · Çhaghnoaylleeaght chahnagh · Çhaghnoaylleeaght as greienys cahnagh · Jeshaghteyrys caggee · Jeshaghteyrys marrey | |
Thie | Çhaghnoaylleeaght thie · Çhaghnoaylleeaght vee · Çhaghnoaylleeaght ynsee · Farryssyn thie | |
Jeshaghteyrys | Aer-hiaulteyragh · Arraghey · Bea-chemmigagh · Bea-haghnoaylleeaght · Bea-lheeys · Bea-oaylleeagh · Bee · Çhaghnoaylleeaght yeshaghteyrys · Çhaghnysseyr · Çheshveanagh · Çhymmyltaghtoil · Çhynskylagh · Co-earrooder · Cooid · Cooid vog · Coryssyn · Crayee · Eirinagh · Eishtagh · Feederaght · Gien-oaylleeagh · Gleashtanagh · Jeshaghteyrys obbrinee · Kelleenys · Kemmigagh · Lectraghys · Lectraneagh · Lectraneaghys obbrinagh · Lhuingey · Meainagh · Meaineyragh · Menkid Radio · Moggylagh · Mooir-oaylleeaght · Oikee hroggee · Ontoaylleeaght · Ooill ny greg · Rio-gheintyn · Scaalheanee · Seyrnagh · Shilleydagh · Shivoil · Stiuree · Traghtey · Troggallagh · Troggalaght · Ushtey-obbraghys · Ventyryn | |
Slaynt as sauçhys | Beaghey · Bea-haghnoaylleeaght · Bea-lheeys · Çhaghnoaylleeaght lheeys · Çhaghnoaylleeaghtyn slaynt · Jeshaghteyrys coadey aile · Jeshaghteyrys sauçhys · Jeshaghteyrys slayntoilys · Oaylleeaght fysseree chemmigagh · Oaylleeaght fysseree vea-oaylleeagh · Potacaraght | |
Arraghey | Aer-hiaulteyraght · Carbyd · Çhaghnoaylleeaght spoar · Jeshaghteyrys aer-hiaulteyragh · Jeshaghteyrys gleashtanagh · Jeshaghteyrys marrey |
She bun ta'n art shoh. Cur rish, son foays y yannoo da Wikipedia. |