Aafilley y fockle "ma" (moir)
Çhengoaylleeaght
Çhengoaylleeaght heiltynagh
Sheeanaghtys
Sheeanchoryssaghtys
Jalloo-oaylleeaght
Co-ordrail
Fockloaylleeaght
Semantaght
Semantaght focklagh
Semantaght staydraaoil
Semantaght hroggalagh
Keaylloaylleeaght
Çhengoaylleeaght feamagh
Cosney stiagh glare
Shicklaahengoaylleeaght
Sheshengoaylleeaght
Kynneyhengoaylleeaght
Çhengoaylleeaght antrapoaylleeagh
Çhengoaylleeaght ghientynagh
Çhengoaylleeaght whaiyllagh
Çhengoaylleeaght smooinaghtagh
Çhengoaylleeaght cho-earrooagh
Çhengoaylleeaght hoilshee
Çhengoaylleeaght henndeeagh
Bun-ocklaght
Sarey çhengoaylleeagh
Çhengoaylleeaght chirp
Çhengoaylleeaght hoylee
Shennaghys çhengoaylleeaght
Rolley çhengoayllee
Feyshtyn gyn freggyrt

She studeyrys er shennaghys ‘ocklyn bun-ocklaght: cre’n traa haink ad stiagh ‘sy çhengey, cre bun v’oc, as cre ny caghlaaghyn ayns cummey as keeall haghyr rish y traa.

Ayns çhengaghyn as shennaghys liauyr, cruinn oc, ta bun-ocklaght jannoo ymmyd jeh fockle-oaylleeaght, studeyrys er caghlaa focklyn eddyr cultooryn rish y traa. Ny yei, t’ad jannoo ymmyd jeh çhengoaylleeaght soylee chammah son dy aahroggal fys er çhengaghyn feer shenn, as cha nel fys jeeragh (myr sampleyr, screeu) ry-gheddyn mynyngione. Trooid oltscarrey çhengaghyn as mooinjerys eddyr oc, liorish y saase soylee, foddee çhengoayllee jannoo briwnyssyn mychione y çhengey shennayragh v’oc as y fockle-hasht v’eck. Rere shoh, t’ad er ngeddyn focklyn fraueagh as lorgyn oc dys bunneydys y kynney çhengey Ind-Oarpagh, myr sampleyr.

Ga dy row bun studeyrys bun-ocklagh y magher fockle-oaylleeagh, ec y traa t’ayn nish, ta ram studeyrys goll er jannoo ayns kynneeyn çhengey gyn monney docamadys, myr sampleyr çhengaghyn Ooralagh as Austraineeshagh.

Imraaghyn

    She bun ta'n art shoh. Cur rish, son foays y yannoo da Wikipedia.
    This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.