Celtiagh
Rheam: Er fud yn Oarpey tra dy row; jiu, ny h-Ellanyn Goaldagh, y Vritaan, y Phatagoan as Nalbin Noa
Rang-oardraghey: Ind-Oarpagh
Fo-rheynnyn:
ISO 639-2:cel

She kynney çhengey ad ny çhengaghyn Celtiagh, nyn manglane jeh'n chynney çhengey Ind-Oarpagh. Hug Edward Lhuyd yn ennym Celtiagh orroo ayns 1707, rere ymmyd screeudeyryn Greagagh as Raueagh bentyn rish eggyssyn ayns Goal veanagh. Rish yn chied villey bleeaney RJC, v'ad ry-chlashtyn er fud yn Oarpey, eddyr Baie ny Biscaayn as Mooir Hostyn, rish y Rhine as yn Danube, yn Vooir Ghoo, ny Çheeraghyn Balkanagh, as yn Aishey Veg. Nish, ta rheam beg oc; cha nel ad ry-chlashtyn agh ayns buill scarrit 'sy Vretyn Vooar, ayns Mannin, ayns Nerin, ayns Nalbin Noa, 'sy Phatagoan as 'sy Vritaan. Ren ny çhengaghyn skeaylley dys Nalbin Noa as y Phatagoan 'syn eash yeianagh. Ta ny çhengaghyn Celtiagh nyn myn-hengaghyn ayns dy chooilley voayl.

Taabyl cosoylee

GaelgYernishGaelg AlbinaghBretnishCornishBritaanish
shellanbeachseillean, beachgwenynengwenenengwenanenn
caaircathaoircathaircadairkadorkador
caasheycáiscàis(e)cawskeuskeuz
mooieamuigha-muightu fas, tu allanyn-meser-maez
tuitt(ym)tit(im)tuit(eam)cwympokodhakouezhañ
goayrgabhargobhargafrgavergavr
thieteach, tightaighchiti
meillliopabile, lipgwefusgweusgweuz
inverinbhearinbhiraberaberaber
earroouimhiràireamhrhif, niferniverniver
peearpiorrapeur/piargellygen, perenperenperenn
scoillscoilsgoilysgolskolskol
toghtan(ey)caith(eamh) tobacsmoc(adh)ysmygumegimogediñ
rollageréaltareulserensterensteredenn
jiuinniuan-diughheddiwhedhywhiziv
quarralcairéalcoireall, cuaraidhchwarelmengleudhmengleuz
lanelánlànllawnleunleun
argidairgeadairgeadarianarhansarc'hant


She bun ta'n art shoh. Cur rish, son foays y yannoo da Wikipedia.
This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.