Saint Kitts an Nevis/fe

Saint Kitts an Nevis (üüb Ingels: Saint Kitts and Nevis, ufkorting St. Kitts and Nevis) as en lun an en an skööl faan eilunen faan a Letj Antilen, uun a Kariibik. Tu a nuurd leit Saint-Barthélemy, tu a uast Antiigua an Barbuuda an tu a waast Sint Eustatius. Det hee 47.195 lidj (2011)[1]. At hoodsteed faan't lun as Basseterre.

Tekst üüb Fering


Saint an Nevis uun a Kariibik
Flag faan Saint Kitts an Nevis

Geografii

At lun bestäänt ütj tau eilunen: Saint Kitts an Nevis. At jaft en 3 km widj siastruat, wat "The Narrows" het, twesken dön tau eilunen. Uun't siastruat leit en letj eilun, Booby Eilun. De gratst sia uun't lun as de Great Salt Pond, uun a süüd faan't eilun Saint Kitts.

De huuchst ponkt uun't lun as Mount Liamuiga (1156 m), en inaktiif ialberig, wat uun a nuurd faan't eilun Saint Kitts stäänt.

Öler berger san:

  • Nevis Peak (985 m)
  • Olivees Mountain (886 m)
  • St. Anthony's Peak (319 m)
  • Verchild's Peak (900 m)

Kliima

Basseterre
Kliimadiagram
JFMAMJJASOND
 
 
41
 
26
24
 
 
31
 
26
24
 
 
30
 
26
24
 
 
45
 
27
25
 
 
73
 
27
25
 
 
59
 
28
26
 
 
83
 
28
26
 
 
102
 
28
26
 
 
128
 
28
26
 
 
139
 
28
26
 
 
113
 
27
26
 
 
66
 
26
25
Tempratuur uun °C,  Rin of snä uun mm
Efter: [2]
Temperatüür an Rin uun Basseterre, Saint Kitts an Nevis
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
Max. Temp. (°C) 25,8 25,6 25,8 26,5 27,2 27,9 28 28,3 28,4 28 27,3 26,4 Ø 27,1
Min. Temp. (°C) 24,2 23,9 24 24,5 25,3 26 26,1 26,3 26,3 26 25,5 24,8 Ø 25,2
Tempratuur (°C) 24,9 24,7 24,9 25,5 26,2 26,9 27,1 27,3 27,4 27,1 26,4 25,6 Ø 26,2
Rin of snä (mm) 41 31 30 45 73 59 83 102 128 139 113 66 Σ 910
Stünjen sanskiin (h/d) 8,5 8,7 9,0 9,6 9,7 9,8 9,6 9,4 9,1 8,6 8,5 8,3 Ø 9,1
Rindaar (d) 11 9 8 9 12 11 13 15 15 15 14 12 Σ 144
Focht uun a loft (%) 75 74 74 77 79 79 80 80 80 80 78 76 Ø 77,7
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
25,8
24,2
25,6
23,9
25,8
24
26,5
24,5
27,2
25,3
27,9
26
28
26,1
28,3
26,3
28,4
26,3
28
26
27,3
25,5
26,4
24,8
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
R
i
n
.
.
o
f
.
.
s
n
ä
41
31
30
45
73
59
83
102
128
139
113
66
  Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det


Efter: [3]

Steeden an Taarpen

Saint Kitts an Nevis/fe (St. Kitts und Nevis)
Saint Kitts an Nevis/fe (St. Kitts und Nevis)
Fig Tree
Fig Tree
Fig Tree
Charlestown
Charlestown
Charlestown
Koord faan Saint Kitts an Nevis
  • Basseterre
  • Fig Tree
  • Market Shop
  • Saint Paul's
  • Middle Island
  • Nichola Town
  • Trinity
  • Charlestown
  • Sadlers
  • Cayon

Iindialing faan Ferwalting

At lun hee fjauertanj sarkspalen (üüb Ingels: parishes, iantaal parish):

#SarkspalGrate (km²)[1]Lidj (2011)[1]Koord
1Christ Church Nichola Town18,62626
2St. Anne Sandy Point12,81922
3St. George Basseterre28,712.635
4St. George Gingerland18,52496
5St. James Windward31,12038
6St. John Capisterre24,82962
7St. John Figtree21,33827
8St. Mary Cayon15,13435
9St. Paul Capisterre13,82432
10St. Paul Charlestown3,51847
11St. Peter Basseterre20,74670
12St. Thomas Lowland18,12069
13St. Thomas Middle Island24,32535
14Trinity Palmetto Point15,41701

Histoore

At lun wiar en britisk kolonii. Det wurd de 19. September 1983 suwereen.

Politiik

Det as sant de 19. September 1983 lasmaat faan det Commonwealth of Nations.

Kwelen

  1. St. Kitts and Nevis: Islands & Parishes, citypopulation.de
  2. climate-data.org
  3. climate-data.org
This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.