Röntgenstrualen
Röntgenstrualen san elektromagneetisk waagen mä en waagenlengde oner (kurter üs) 10 nm. Auer 10 nm began ultraviolet (UV) strualen. Jo san 1895 faan Wilhelm Conrad Röntgen ütjfünjen wurden. Diaram san jo uun flook spriaken efter ham näämd wurden. Uun Ameerikoo sait am X-rays. Didiar nööm 'X-strualen' hää W.C. Röntgen salew brükt.
![]() |

Wäärnang för raadioaktiif of röntgenstrualen efter DIN EN ISO 7010.
Mä röntgenstrualen kön bilen faan üüs knooken maaget wurd.
Iindialang
- waagenlengde oner 0,005 nm (= 5 pm) : gammastrualen
- 0,005-0,05 nm : hard röntgenstrualen
- 0,05-1 nm : madelhard röntgenstrualen
- 1-10 nm : wok röntgenstrualen
- auer 10 nm : ultraviolet strualen
Bilen
- Röntgenbil faan en minskenhun mä sääks fangern
- Röntgenbil faan tuupskrüüwet knooken
- Wilhelm Conrad Röntgen
- Freimarke faan 1995
Luke uk diar
This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.