Montana

Montana [mɒnˈtænə] as en diiljstoot foon da Feriind Stoote. E diiljstoot läit önj't norden foon't lönj. Önjt norden läit Kanada, önjt ååsten North Dakota, önjt söödååsten South Dakota, önjt sööden Wyoming än önjt söödweesten än weesten Idaho. Dåt heet 1.068.778 manschne (2019)[1]. E hoodstää foon e diiljstoot as Helena.

Täkst aw mooringer frasch



Montana
Montana delstatsflag
(Montana foone)
Montana delstatssegl
(Montana säägel)
Uukelnoome: The Treasure State
Oufkorting: MT
Koord foon di USA ma Montana önjjeewen
Hoodstää

Helena

Grutste stää

Billings

Guvernöör

Steve Bullock

Gebiit

  - totool
  - lönj
  - wååder
  - önjdiilj wååder

Nr. 4

380.838 km²
376.979 km²
3.859 km²
1,0 %

Beföljking

  - totool

Nr. 44

957.861 (2007)

Beföljkingstachthäid

  - totool


2,54 inb./km²

Tuträäs önj e union

  - nr.
  - dootem


41
8 nowämber 1889

Tidssoone Mountain: UTC -7/-6
Briidjgrood44°26'N bit 49°N
Laingdegrood104°2'W bit 116°2'W
Briidj

Laingde
Topografii
  - huuchste punkt
  - madelhuuchte
  - läichste punkt

450 km

1.015 km
 
3.901 meeter
1.035 meeter
549 meeter

Geografii

Montana as di fiirdgrutste diiljstoot önj da Feriind Stoote.

E Rocky Mountains lade önj't weesten foon e diiljstoot. Önj e Rocky Mountains läit di huuchste punkt uun e bundesstoot, di Granite Peak, wat 3904 m huuch as.

E Great Plains lade önj't ååsten.

Stääse

Da tiin grutste stääse önj e diiljstoot san:

#StääManschne (2019)[2]Koord
1Billings109.577
Montana (Montana)
Montana (Montana)
Helena
Helena
Helena
Billings
Billings
Billings
Missoula
Missoula
Missoula
Great Falls
Great Falls
Great Falls
Bozeman
Bozeman
Bozeman
Butte
Butte
Butte
Kalispell
Kalispell
Kalispell
Havre
Havre
Havre
Belgrade
Belgrade
Belgrade
Anaconda
Anaconda
Anaconda
2Missoula75.516
3Great Falls58.434
4Bozeman49.831
5Butte34.207
6Helena33.124
7Kalispell24.565
8Havre9791
9Belgrade9503
10Anaconda9140

Counties

Montana heet 56 counties:
Kiik uk deer: List foon counties önj Montana

Histoore

For 1803 wus di Montana foon diling diilj foon jü frånsch kolonii Louisiana. Dan wörd et kolonii tu da Feriind Stoote ferkååft. Twasche 1804 än 1864 wus et diilj foon ünlike teritoorie:

  • 1804-1805 diilj foon di Louisiana Distrikt.
  • 1805-1812 diilj foon dåt Louisiana Teritoorium.
  • 1812-1821 diilj foon dåt Missouri Teritoorium
  • 1821-1854 diilj foon en ünorganisiired teritoorium.
  • 1854-1861 diilj foon dåt Nebraska-Teritoorium.
  • 1861-1863 diilj foon dåt Dakota-Teritoorium.

1864 wörd Montana sin äin teritoorium. Di 8. önj e mistmoune 1889 wörd et teritoorium di 41. bundesstoot foon da Feriind Stoote.

Kwäle

  1. USA: States, citypopulation.de
  2. USA: Montana, citypopulation.de

This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.