Mangaan

Mangaan [maŋˈɡaːn] as en cheemisk element mä det sümbool Mn an det atoomnumer 25. Mangaan as en salwerwitj an hard auergungsmetal an liket iisen.

Tekst üüb Öömrang


Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, Numer Mangaan, Mn, 25
Seerie Auergungsmetal
Skööl, Periode, Blook 7, 4, d
Klöör, Skak salwern metalen
CAS-Numer 7439-96-5
Uundial 0,085 %[1]
Atomaar [2]
Atoommase 54,938049 u
Atoomraadius (bereegent) 140 (161) pm
Kovalent-Raadius low-spin: 139 pm, high-spin: 161 pm
Elektroonen [Ar] 3d5 4s2
Energii 4,1 eV[3]
1. Ionisiarang 717,3 kJ/mol
2. Ionisiarang 1509 kJ/mol
3. Ionisiarang 3248 kJ/mol
4. Ionisiarang 4940 kJ/mol
5. Ionisiarang 6990 kJ/mol
6. Ionisiarang 9220 kJ/mol
7. Ionisiarang 11.500 kJ/mol
Füsikaalisk [4]
Tustant fääst
Feranrangen sjauer
Sachthaid 7,43 g/cm3 (25 °C)[5]
Hardhaid 6,0
Magnetismus paramagneetisk (: = 9,0 · 10−4;
: = 8,2 · 10−4)[6]
Smoltponkt 1519 K (1246 °C)
Köögponkt 2373 K[7] K (2100 °C)
Molaar Rüm 7,35 × 10−6 m3/mol
Dampwaremk 225 kJ/mol[7] kJ/mol
Smoltwaremk 13,2 kJ/mol
Faard faan a tuun 5150 m/s bi 293,15 K
Waremk 479,5[1] J/(kg · K)
Elektrisk struumfeerang 6,94 × 105 A/(V · m)
Waremkfeerang 7,8 W/(m · K)
Cheemisk [8]
Oksidatsionstustant 1, 2, 3, 4, (5), 6, 7
Oksiiden MnO, MnO2, Mn2O3, Mn2O7, Mn3O4
Sür of baasisk stark sür
Normoolpotentiaal −1,18 V (Mn2+ + 2 e → Mn)
Elektronegatiwiteet 1,55 (Pauling-Skala)
Isotoopen
Isotoop NH t1/2 Aktiwiteet Energii (MeV) Produkt
52Mn

{syn.}

5,591 d ε 4,712 52Cr
53Mn

ferenkelt

3,74 × 106 a ε 0,597 53Cr
54Mn

{syn.}

312,3 d ε 1,377 54Cr
β 0,697 54Fe
55Mn

100 %

stabiil
56Mn

{syn.}

2,5785 h β 3,695 56Fe
Muar isotoopen bi List faan isotoopen
NMR-Eegenskapen
  Spin (I) γ uun
rad·T−1·s−1
Er(1H) fL bi
B = 4,7 T
uun MHz
55Mn 5/2 6,545 × 107 0,179 24,789
Seekerhaid
GHS-Kääntiaken [9]

Polwer

02 – Braant fiks gau

Üübpaase

H- an P-wäärnang H: 228
EUH: nian EUH-wäärnang
P: 210-240-241-280-370+378 [9]
EU-Gefoorentiaken [9]
Braant gau
Braant gau
(F)
R- an S-wäärnang R: 11 (Polwer)
S: 7-33-43-60 (Polwer)
Miast wurd SI-ianhaiden brükt.

Bilen

Kwelen

  1. Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  2. Taalen faan www.webelements.com (Mangan), wan ei ööders uunden,
  3. Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Binj 6: Festkörper. 2. aplaag, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
  4. Taalen faan www.webelements.com (Mangan), wan ei ööders uunden,
  5. N. N. Greenwood an A. Earnshaw: Chemie der Elemente, 1. aplaag, VCH, Weinheim 1988, ISBN 3-527-26169-9, S. 1339.
  6. Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Sidjen E-129 bit E-145. ISBN 0-8493-0470-9. Taalen üüb g/mol bereegent an uun cgs-ianhaiden uunden. Heer tu Si-wäärs amreegent.
  7. Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. uun: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  8. Taalen faan www.webelements.com (Mangan), wan ei ööders uunden,
  9. Dootenbleed Mangan (Pulver) bi AlfaAesar, ufrepen di 29. März 2011 (mä JavaScript).

Luke uk diar

Commons Commonskategorii: Mangaan – Saamlang faan bilen of filmer

Wikibooks: Mangaan (sjiisk)

This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.