Germaanium
Germaanium (faan latiinsk Germania ‚Sjiisklun‘, efter det natsioon faan di wedenskapsmaan, diar't fünjen hää, Clemens Winkler (1838–1904)) as en cheemisk element mä det sümbool Ge an det atoomnumer 32.
![]() |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Germaanium, Ge, 32 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Hualewmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 14, 4, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | grä-witj | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-56-4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 5,6 ppm[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 72,63[3] u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 125 (125) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 122 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 211[4] pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Ar] 3d10 4s2 4p2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energii | 5,0 eV[5] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 762 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1537,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 3302,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisiarang | 4411 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [6] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fääst | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | Diamantstruktuur | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 5,323 g/cm3 (20 °C)[7] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | 6,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagneetisk ( = −7,1 · 10−5)[8] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 1211,4 K (938,3 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 3103 K[9] K (2830 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 13,63 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 330 kJ/mol[9] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 31,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 5400 m/s bi 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 308,3[1] J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | ca. 2,1 A/(V · m) bi 300 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 60 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [10] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | −4, 2, 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksiiden | GeO2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | amfoteer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | 0,247 V (Ge2+ + 2 e− → Ge) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 2,01 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Bilen
- SIMS spektrum faan a isotoopen
- Elektroonenskel
- Rian Germaanium
- Uun Renierit woort Germaanium fünjen
Kwelen
- Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- A taalen kem faan www.webelements.com (Germanium), wan ei ööders uunden.
- Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). uun: Pure and Applied Chemistry. 2010, S. 1, doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14.
- Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. uun: J. Phys. Chem. A. 2009, 113, S. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.
- Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Binj 6: Festkörper. 2. aplaag, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
- A taalen kem faan www.webelements.com (Germanium), wan ei ööders uunden.
- N. N. Greenwood an A. Earnshaw: Chemie der Elemente, 1. aplaag, VCH, Weinheim 1988, ISBN 3-527-26169-9, S. 482.
- David R. Lide: CRC Handbook of Chemistry and Physics: A ready-reference book of chemical and physical data, 90. aplaag, CRC Taylor & Francis, Boca Raton Fla. 2009, ISBN 978-1-4200-9084-0, Section 4, S. 4-142 bis 4-147. A taalen san diar üüb g/mol bereegent an uun cgs-ianhaiden uunden. Heer san a taalen tu SI-ianhaiden amreegent.
- Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. uun: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- A taalen kem faan www.webelements.com (Germanium), wan ei ööders uunden.
- Dootenbleed Germaanium bi Sigma-Aldrich, ufrepen di 16. Maarts 2011.
- Iindraanj tu Germanium, Pulver uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 4. April 2008 (mä JavaScript) (uun kompakt furem nian R-/S-wäärnangen)
Luke uk diar
This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.