Cary Grant
Cary Grant, jatorrizko izenez, Archibald Alexander Leach (Bristol, 1904ko urtarrilaren 18a - Davenport, Iowa, 1986ko azaroaren 29a), Ingalaterran jaiotako Ameriketako Estatu Batuetako aktorea izan zen; ziratsa ez ezik, xarmanta eta zorrotza ere izateagatik ezaguna[1].
Cary Grant | |
---|---|
![]() | |
Bizitza | |
Jaiotzako izen-deiturak | Archibald Alec Leach |
Jaiotza | Bristol, 1904ko urtarrilaren 18a |
Herrialdea | ![]() ![]() |
Lehen hizkuntza | ingelesa |
Heriotza | Davenport, 1986ko azaroaren 29a (82 urte) |
Heriotza modua | berezko heriotza: istripu zerebrobaskularra |
Familia | |
Aita | Elias James Leach |
Ama | Elsie Kingdom |
Ezkontidea(k) | Virginia Cherrill (1934ko otsailaren 9a - 1935) Barbara Hutton (1942 - 1945) Betsy Drake (1949ko abenduaren 25a - 1962) Dyan Cannon (1965eko uztailaren 22a - 1968) Barbara Harris (en) ![]() |
Seme-alabak | ikusi
|
Hezkuntza | |
Heziketa | Bishop Road Primary School (en) ![]() Fairfield Grammar School (en) ![]() Fairfield High School (en) ![]() |
Hizkuntzak | ingelesa |
Jarduerak | |
Jarduerak | zinema aktorea, idazlea, autobiografialaria, antzerki aktorea, zinema ekoizlea, enpresaburua, komediantea, zirkuko artista eta aktorea |
Altuera | 184 zentimetro |
Lantokia(k) | Ameriketako Estatu Batuak |
Lan nabarmenak | |
Jasotako sariak | ikusi
|
Sinesmenak eta ideologia | |
Alderdi politikoa | Kaliforniako Errepublikar Alderdia |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Ingalaterran antzezle hasi zen. 1920an, AEBetan zehar bira egindakoan, bertan geratzea erabaki zuen. Broadwayen aritu ostean, Hollywoodera joan zen 1931n. Orduan, Cary Grant izena hartu zuen[2]. Komedietan hasi zen, eta haren irudi erakargarria indartu zen, gehienetan paper bera jokatu baitzuen: gizon xarmanta baina batzuetan fidagaitza; hori dela eta, nortasun handiko emazteak, hasieran dibortzioa eskatzen du, nahiz eta bukaeran, akatsak akats, Cary Grant liluragarria den[3].
Hamarkada askotan, Grant zinemara jende gehien eramaten zutenetakoa zen. Baliabide handiko aktorea zen, eta Howard Hawksen hitzetan, hoberena. Alfred Hitchcockek ere begikoa zuen, eta haren klasiko batzuetan (Suspicion, Notorious, To Catch a Thief eta North by Northwest) ageri da. Bitan Oscar sarirako izendapena jaso zuen, 1940ko hamarkadan, baina ez zuen irabazi. 1970ean bizitza osoko Oscar berezia eman zioten.
Filmografia
- This Is the Night (1932)
- Sinners in the Sun (1932)
- Singapore Sue (1932) (film laburra)
- Merrily We Go to Hell (1932)
- Devil and the Deep (1932)
- Blonde Venus (1932)
- Hot Saturday (1932)
- Madame Butterfly (1932)
- Hollywood on Parade (1932) (film laburra)
- She Done Him Wrong (1933)
- Woman Accused (1933)
- Hollywood on Parade No. 9 (1933) (film laburra)
- The Eagle and the Hawk (1933)
- Gambling Ship (1933)
- I'm No Angel (1933)
- Alice in Wonderland (1933)
- Thirty Day Princess (1934)
- Born to Be Bad (1934)
- Kiss and Make Up (1934)
- Ladies Should Listen (1934)
- Enter Madame (1935)
- Wings in the Dark (1935)
- The Last Outpost (1935)
- Pirate Party on Catalina Isle (1935) (film laburra)
- Sylvia Scarlett (1935)
- The Amazing Quest of Ernest Bliss (1936)
- Big Brown Eyes (1936)
- Suzy (1936)
- Wedding Present (1936)
- When You're in Love (1937)
- Topper (1937)
- The Toast of New York (1937)
- The Awful Truth (1937)
- Bringing Up Baby (1938)
- Holiday (1938)
- Gunga Din (1939)
- Only Angels Have Wings (1939)
- In Name Only (1939)
- His Girl Friday (1940)
- My Favorite Wife (1940)
- The Howards of Virginia (1940)
- The Philadelphia Story (1940)
- Penny Serenade (1941)
- Suspicion (1941)
- The Talk of the Town (1942)
- Once Upon a Honeymoon (1942)
- Mr. Lucky (1943)
- Destination Tokyo (1943)
- Once Upon a Time (1944)
- Road to Victory (1944) (film laburra)
- None But the Lonely Heart (1944)
- Arsenic and Old Lace (1944)
- Without Reservations (1946) (kameoa)
- Night and Day (1946)
- Notorious (1946)
- The Bachelor and the Bobby-Soxer (1947)
- The Bishop's Wife (1947)
- Mr. Blandings Builds His Dream House (1948)
- Every Girl Should Be Married (1948)
- I Was a Male War Bride (1949)
- Crisis (1950)
- People Will Talk (1951)
- Room for One More (1952)
- Monkey Business (1952)
- Dream Wife (1953)
- To Catch a Thief (1955)
- An Affair to Remember (1957)
- The Pride and the Passion (1957)
- Kiss Them for Me (1957)
- Indiscreet (1958)
- Houseboat (1958)
- North by Northwest (1959)
- Operation Petticoat (1959)
- The Grass Is Greener (1960)
- That Touch of Mink (1962)
- Charade (1963)
- Father Goose (1964)
- A Tribute to the Will Rogers Memorial Hospital (1965) (film laburra)
- Walk, Don't Run (1966)
- Elvis: That's the Way It Is (1970) (dokumentala)
Erreferentziak
- Eliot, Marc. (2004). Cary Grant : a biography. (1st pbk. ed. argitaraldia) Three Rivers Press ISBN 0-307-20983-0. PMC 62096024. (Noiz kontsultatua: 2021-02-15).
- Lluís., Bonet Mojica,. (2004). Cary Grant : el capricho de las damas. T & B Editores ISBN 978-84-95602-58-9. PMC 166101858. (Noiz kontsultatua: 2021-02-15).
- (Gaztelaniaz) TCM, Canal. (2013-02-01). «Cary Grant: la doble cara del ‘gentleman’» El País ISSN 1134-6582. (Noiz kontsultatua: 2021-02-15).